(bild tagen 11 mars inläggning)



Förlåt att jag inte varit inne och skrivit sen jag opererades. Men har mått som en BergOdahl bana.
Opererade magsäcken förra veckan 12 mars!
Åkte in den 11mars för inläggning. Första dagen va de en del möten med olika människor som berättade lite om opertionen och eftervård osv. Träffade narkosläkaren och även Den berömda kirurgen Peter Möller!

Delade rum med två äldre damer. Både va jätte goa. Den ena pratade mkt i mobilen och den andra sprang på toa var femte minut. Stackaren hade maginfluensa. De kändes inte så uppiggande att dela rum med en magsjuk. Men jag slapp ifrån de.
Sov knappt den natten innan op dagen. Pga nervösitet och att tanten sprang på toa hela natten.
Huuh.

Fredag den 12 mars på morgonen så gick jag upp fick rena kläder och en massa desinfiktion medel jag skulle duscha med. Snygga tant trosor och några tant byxor. hehe. Men de va sköna.
Sen va de bara invänta att dem skulle hämta mig inför op. Fick nån dryck och tabletter mot illamående efter narkosen.

Sen bar de av ner till kirurg avdelningen. Där fick jag lägga mig på ett op bord, bli fast spänd och en sju helsike massa människor omkring mig, alla klappade på mig och pratade med min. Och kan säga att jag uppfattande inte ett ljud vad dem sa. En dam höll en mask med syrggas för min mun, fick knappt luft o en annan sprutade in "sömnmedlet" och vipps var jag borta i en annan värld.

En timme senare var jag klar. Vaknar upp på uppvaket med smärtor. USHA! MORFIN!!!! O somnade om igen.
De pågick i några timmar. Pappa va och hälsade på, men bara svagt minne av hans ansikte.

Sen på eftermiddagen så vaknar jag upp på min avdelning. Oh pyton va jag mådde dåligt. :(
Pappa , mamma och min älskling kom o hälsade på. Men orkade inte mer än att säga hej. Sen fick dem åka hem.
Sov mkt den dagen.

Vaknar upp på lördagen. Mår mkt bättre, e uppe och går. Går äreende åt tanten i sängen bredvid som ville ha te. haha. Blev hennes lilla spring tjej. Men de gick bra.
Runt middagstid kom PANIK ÅNGESTEN!
Grät så mkt, har aldrig gråtit så. Precis som att nån skulle ha dött.
Fy fan. Gick och gömde mig varje gång ja kände gråten i halsen. VILLE HEM!
Gråten pågick ett par timmar, tills jag bad om lugnande!
Men innan på morgonen hade kirurgen sagt att han tyckte jag verkade så pigg att jag fick åka hem om ja ville.
De ville jag ju, men va ju ändå orolig om de skulle uppstå komplikationer när man kommer hem. Bäst att ligga kvar så länge man kan för att få vården man behöver.

Men iaf, stod inte ut även lugnande. Så ringde emelie som kom som ett skott.
Hon körde från oskarshamn till kalmar på en halv timme. haha min lilla dåre. Skönt att se henne igen. Blev så lycklig. =)

Har sluppit tagit smärtstillande mer än dem två första dagarna hemma. Så de e skönt. Massa biverkningar på dem med så de va inge kul.
Men sen äter jag ju järntabletter o en del andra piller nu. Även sprutor i magen varje kväll för propp tror jag.
Har stöd strumpor på mig oxå, som ja ska ha på mig i 4 veckor. hehe.

Dessa Dagar efter op har de varit kämpigt. Mkt illa mående och yrsel. Endel smärtor och även förtoppning. Men de vände med illamåendet igår eftermiddag. Skönt. Mamma hade gjort en god soppa som gjorde susen.


Nehe, nu orkar jag inte skriva mer just nu. Men de kommer mera!

Iaf så är de 7 rökfria dagar idag och minus 12 kg på 4 veckor!